Denna torsdag packade vi ihop våra saker på Håveruds camping, tog vi en sista titt på akvedukten
och sen höll jag nästan på att trampa på en av, skulle det visa sig, tre mindre huggormar.
Efter det drog vi vidare genom Dalsland till Hällristningarna i Högsbyn. De var betydligt fler och mer omfattande än vad vi kunde tro, med tanke på den blygsamma skyltningen och publiciteten i våra broschyrer.
Nästan i klass med de i Tanum, tycker vi.
En vacker sjö och fin promenad genom en liten skog där det låg gravrösen och längs ängar med blommor gjorde detta till en av de bästa stoppen på vår tripp.
Jättegrytorna i Steneby var precis det omvända. Jag är kanske bortskämd, då den jättegryta jag är uppväxt med är den vid Ranneberg på landet. Den är 18 meter djup, djupast kända i Sverige (har jag läst nu), och den saknar vägskylt så dessa som det var skyltat till måste ju vara något i hästväg.
Efter att dessutom ha läst att det största, Ingegerds kammare, var sju meter djup och 10 meter i diameter var förväntningarna på topp.
Döm om min förvåning när dessa jättegrytor inte var riktiga grytor, de var visserligen cirkulärt urgröpta ur berget men inte på djupet. Jag skulle sagt att Ingegerds kammare var 7 meter hög, inte djup.
Nåja, när jag gnällt klart började vi bli sugna på lunch.
Ingenting är särskilt långt bort i Dalsland så vi åkte till Baldersnäs herrgård där dagens lunch var en smarrig fiskgratäng med potatismos.
Efter att ha tagit en tur runt ägorna åkte vi vidare och fann campingen Gröne backe, utanför Ed.
När vi slagit upp tältet (tar max 5 minuter) hade vi lite tid att slå ihjäl.
Vi besökte Karlssons varuhus i Ed där Per köpte en luvtröja för att frysa lite mindre på nätterna och sen letade vi upp vattenfallet Brudslöjan som skulle vara fint.
Nog var det ett helt OK fall, men den stora behållningen blev helt klart Kantarellerna på vägen dit!
Middagen hade vi sedan tidigare bestämt oss för att äta på Falkholts Gästgiveri.
Lovordat för sin närproducerade mat och vi blev inte ett dugg besvikna, alla borde äta här någon gång innan man dör.
Christer lagar maten, Carin serverar och är Sommelier.
Och vilken festmåltid!
Innan vi ens fått förrätten kom det in en aptitretare, örtsmör (med örter från deras trädgård), Hummus och tapenade samt egenbakat bröd och tångknäcke från Grebbestad. Täckte gott och väl behovet av förrätt.
Men sen kom förrätten.
Per tog en vilttallrik som t ex innehöll Lufttorkat vildsvin, vildandsterrin, rökt bäver och gravad älg.
Jag tog Rödbetscapaccio med sallad från deras granne och getost från Dalsland.
Per tog rådjur till huvudrätt och jag älg med rödvins- och blåbärssås (blåbären hade Carin plockat samma dag).
Efter maten var vi proppmätta, men Carin trugade på oss en underbar Desserttapas med små skålar innhehållande: Creme Brulée, Chokladmousse, Pannacotta, äpple och valnötter med vaniljsås samt vaniljglass med blåbärssås. Underbart gott och allt självklart närproducerat och valt med omsorg.
Kaffe och ekologiskt godis i salongen avslutade en fantastisk frossarkväll.
Taket i salongen var häftigt med massor av vinkorkar, etiketter med mera.
Kan inte nog lovorda detta ställe, som ni kanske märker.
På vägen tillbaka till campingen fick vi se en liten skog av björkar och en tjusig solnedgång.










































du kan vara lugn, det är en helt ofarlig hasselsnok du visar på bilden,!.
SvaraRaderakänn dig tursamm, kan räkna up på en hand hur många hassel snokar jag sett under min livstid och jag är ändå ute och letar efter dom! ;)
men vad bekräftar dom andra två du såg ska vara osakt mvh
eller är det det dom tre ormarna du visar på bilderna som du såg!?, hassel snok hela bunten :O
SvaraRaderastort grattis isåfall! :)
Tack, vad roligt!!
SvaraRaderaJa då är det Hasselsnokar för alla tre för de var likadana :-)
Tack för dina vänliga kommentarer!